Fölkurs tisdag 28 februari kl 18-21

Plats: Polikliniken på Knutstorp, Kågeröd
Förbereder stoägaren för det som kan hända i samband med och efter fölningen. Filmvisning av "Foal in Mare" en upplevelse av fostrets tillvaro i livmodern.
Anmälan gm insättning av 450:- på pg: 601740-4 senast 24/2-12.
Föredrag, kursmaterial, förtäring samt möjlighet att köpa "första hjälpen påse för föl" och föltäcken.
Välkomna!




I veckan har vi haft träning på våra nya röntgensystem. De är det senaste inom direktdigital röntgenteknik. Vårt gamla system, som vi var först med i Sverige, är nu 7 år och mycket har hänt sedan det lanserades. De nya systemen ger ännu bättre bildkvalitet och hanteringen av bilder är molnbaserat, dvs att bilder vi tar kan läsas direkt ur en webbaserad bildbank. Vi har ett system i varje bil så att vi alltid kan slå en bild om det behövs. Skulle ett system krångla så är vi inte utan röntgen från och med nu.


Artikel från tidningen Ridsport Avelsextra 2010

Ultraljud från utsidan

 



Ursula har av Jordbruksverket utsetts till officiell veterinär för djurslaget häst i Skåne Län.
Det innebär att hon kan utfärda t.ex. gränspasseringshandlingar för häst i samband med tävling.



Dräktighetsresultat 2010

Equimed AB Knutstorp, TAI 15 betäckta, 11 dräktiga
Håleryd AB, AI, TAI 83 % dräktighet
Silvåkra Gård, TAI 93 % dräktighet
 
 


Artikel från tidningen Ridsport nr 10 2010

En vanlig dag med veterinären del 1

En vanlig dag med veterinären del 2




Surgery in the standing horse del 2: Orthopedic procedures Large Animal University Hospital, Tåstrup, Danmark. 20 mars 2010

Nya behandlingsmetoder för felställda fölben förelästesTrenden att försöka operera så mycket som möjligt stående, istället för under fullnarkos, håller i sig. Vi deltog således i del två av kursen i stående kirurgi, den här gången handlade det om kirurgi på hästens ben. Förmiddagen var helt teoretisk med föreläsningar om för- och nackdelar kring stående kontra liggande kirurgi. Hur man förbereder hästen och vilka nervblockader som är lämpliga att lägga vid olika typer av ingrepp. Vi fick en bra föreläsning och demonstration om sår och sårvård samt val av specialkompresser. Kontentan är att man ska suturera alla sår man kan, även om dessa riskerar att spricka av någon anledning. Sutureringen gör väldigt stor nytta för läkningens första del.
Den praktiska delen på eftermiddagen innehöll praktiska övningar på att lägga nervblockader, spola leder, vissa utvalda operationer, nya metoder för att påverka fölens benställning och sist men inte minst ett besök i smedjan. I smedjan diskuterades och demonstrerades olika sätt att angripa hovbölder, fångbandage, hovsprickor och sjukbeslag. Kursen var bra och vi kommer säkert att använda en del av vad vi lärt oss framöver.

 Föreläsning med Stine Jacobsen, i bakgrunden Aziz Tnibar

 Praktiska övningar

 Mogens Teken Christophersen och Casper Lindegaard



Fölkurs onsdag 3 mars kl 18-21

Polikliniken, Knutstorp, Kågeröd

Förbereder stoägaren för det som kan hända i samband med och efter fölningen.
Anmälan gm insättning av 450:- på pg: 601740-4 senast 26/2-10.
Föredrag, kursmaterial, förtäring samt möjlighet att köpa "första hjälpen påse för föl" och föltäcken.

 


  Kolik hos häst

Tisdag 9 februari kl:18-21
Polikliniken, Knutstorp, Kågeröd

Anmälan gm. insättning av 350:- på pg: 601740-4
Föredrag, kursmaterial,förtäring


Rossdale & Partners Foal Care Course, Storbritannien, 13-15 januari 2010

Vartannat år arrangerar en av Storbritanniens mest välrenommerade hästkliniker, Rossdale & Partners, en kurs i fölsjukvård på British Racing School i Newmarket.
Newmarket är en liten ort ca tio mil norr om London som anses vara födelseplatsen för det engelska fullblodet. Här finns två stora löpbanor och merparten av Englands fullblodsavel samt träningsanläggningar är också lokaliserade hit, liksom Rossdale & Partners som bland annat servar de tusentals föl som varje år föds i Newmarket.
Majoriteten av föreläsarna på kursen tillhörde Rossdale & Partners team med veterinärer som är mycket kunniga inom fölsjukvård, men även influgna veterinärer från Irland, Australien och USA samt Simon Curtis, världens antagligen mest välkända hovslagare.
Kursen behandlade allt mellan himmel och jord rörande föl och fölsjukvård, allt ifrån grundläggande kunskaper till avancerade behandlingsstrategier och de senaste rönen om orsaker bakom vissa sjukdomstillstånd och nya behandlingsmetoder.
Särskild tonvikt lades vid mätning av blodtryck samt urinens densitet då man behandlar sjuka föl för för att kunna uppfatta och i tidigt skede förhindra förändringar i blodcirkulationen och njurarnas funktion. Metodiken att använda ultraljud som hjälpmedel för att diagnosticera olika problem i bröstkorg och buk har också utvecklats, vilket är något som vi kommer att ta till oss i det fortsatta arbetet med våra föl.

Utöver tre intensiva dagar i föreläsningssalen hanns det även med en helkväll på ovan nämnda hästklinik med rundvisning av lokaler och middag samt en kväll på The Jockey Club i Newmarket.
Som vanligt när man åker på kurs i England var arrangemanget, kursinnehållet och föreläsarna av högsta klass. Även tidpunkten var utmärkt då praktikens första föl för säsongen är beräknat att födas i slutet av januari.

Anna



Dräktighetsresultat 2009

Equimed AB Knutstorp, TAI 93 % dräktighet
Håleryd AB, AI, TAI 94 % dräktighet
Silvåkra Gård, TAI 84 % dräktighet
 
 


AAEP American Association of Equine Practitioners Kongress i Las Vegas, Nevada, USA 5-9 December 2009

AAEP är världens största kongress för hästveterinärer. Den hålls varje år och flyttar runt i USA till olika orter. Deltagarna, som är flera tusen till antalet, kommer från jordens alla hörn även om amerikanarna naturligtvis dominerar. Utöver det vetenskapliga programmet, som är omfattande, så finns även en mässa med all tänkbar utrustning för veterinärer, Larry Bramlagekliniker och hästar. I år var ett av temana "ortopedi i kotleden" där Dr Larry Bramlage från Rood and Riddle i Lexington talade om sina erfarenheter av att operera lösa benbitar ur kotleder på hästar (ett mycket vanligt ingrepp). Det som var intressant var hans teorier om att det inte i första hand är brosket som är problemet utan det underliggande benets ständiga försök att " läka fast" den lilla lösa benbrosk-biten som orsakar en kronisk inflammation och ansamling av slaggprodukter i leden. Han slutsats var att vi skulle tänka om i vår behandling av återkommande ledinflammationer och inte bara spruta "tuppkam" och kortison gång på gång och sedan till slut skicka hästen för artroskopi. Utan istället komma till skott och titta in i leden på ett tidigare stadium.
"Föl sjukvård i fält" var ett annat ämne som ju naturligtvis intresserar en fölnörd som jag. Det som var lite nytt där var att man kan ge plasma via munnen till svårt sjuka föl med diarré. Effekten är att antikropparna som finns i plasman bekämpar bakterierna lokalt nere i tarmluddet. Dessutom poängterades att man alltid ska spara efterbörd och fosterhinnor för att kunna väga det efter att fölningen är över. Efterbörd och fosterhinnor ska utgöra 10 % av fölets vikt. Annars kan man misstänka att det kan komma någon sjukdom hos fölet.
"Avancerad hästtandvård" var ett hett ämne på kongressen med flera specialföredrag och s.k. "drylabs" ett slags falldiskussioner som leds av experter i ämnet men med mycket interaktioner från auditoriet. Det som diskuterades mycket var behandling av diastema (mellanrum mellan tänder där foder fdiastemaastnar och tandköttet inflammeras och så småningom också infekteras pga. gammalt foder som surnar) De metoder som vi på Equimed använder är de som förespråkas även internationellt, även om åsikten är, att om man korrigerar bettet rätt genom raspning så får man på sikt en förbättring av ovanstående problematik alldeles automatiskt. Förövrigt förespråkades det att man ska röntga tandrötter i långt mycket högre grad än vad som görs idag för att på så sätt kunna hitta problemen tidigare och "stämma i bäcken" innan det är för sent. Equine Odontoclastic Tooth Resorption and Hypercementosis är en "ny" sjukdom som diskuterades flitigt. Min egen häst har haft sjukdomen under flera år och jag (och även olika tandexperter) har inte vetat vad det har varit för förändringar förrän nu. Den första artikeln publicerades för ett år sedan och nu har medvetandet ökat för sjukdomen. Vi har förutom min egen häst ett par andra patienter i praktiken med dessa förändringar. Sjukdomen är densamma som hos äldre katter. Man vet inte varför den uppstår men den angriper bara framtänderna på hästen. Tänderna löses upp och faller så småningom ut. Olika behandlingsformer diskuterades men inget riktigt bra finns ännu.
"Utfodring av hästar med olika sjukdomstillstånd" var en specialföreläsning som bland annat handlade om utfodring av fånghästar och hästar med "Equine cushing". Det man ska tänka på är att inte utfodra med första skörd av hö eller ensilage. Hästar som lider av någon av dessa sjukdomar men som ändå går på bete på sommaren så är kolhydratinnehållet i gräset som lägst mellan 24 och 08 därför är det bättre att ha hästen ute på natten och inne på dagen.
Detta var ett litet axplock av allt som förelästes under de här dagarna. Förutom att gå på föreläsningar och diskussioner har jag också köpt en del ny utrustning och skapat kontakter för nya behandlingsmöjligheter.

Ursula


 

Nu kan vi även analysera infektionsstatus på din häst direkt i stallet.
Följande parametrar analyseras:

* Total Leukocyter
* Tre-parts diff
- Granulocyter
- Lymfocyter
- Monocyter
* Hemoglobin
* Hematokrit


Artikel från tidningen Ridsport nr 10 2010

Veterinärer jobbar med friska hästar del 1

Veterinärer jobbar med friska hästar del 2



Equimedkeps med belysning

Är det mörkt när du ska ta in hästarna?
Har du svårt att se när du ska koppla släpet?
Mörkret är ett elände och vi har en lösning till dig.
En keps med snyggt stuk och inbyggd belysning i skärmen.
Pris 260 + moms



Nu finns vi på Facebook, sprid gärna vår sida vidare





Advanced Dentistry Techniques Wetlab, University of Bristol, Storbritannien,
3 september 2009

I början av september var Anna i England på en kurs arrangerad av BEVA- The British Equine Veterinary Association. Kursen var en fortsättningskurs för veterinärer som tidigare har genomgått Modern Equine Dentistry Course.

Hästars tänder, dess sjukdomar och skador är ett område inom veterinärmedicinen som man under lång tid har haft relativt lite kunskap om, men som under senare åren har vuxit enormt. Tidigare har man i många fall dragit ut skadade eller sjuka tänder, men genom att möjligheterna till diagnostik och behandling av olika tandåkommor har utvecklats och förfinats kan detta nu i många fall undvikas till fördel för hästen.

Denna tandkurs var inriktad på de senaste teknikerna för att åtgärda mer avancerade problem relaterade till hästens munhåla, såsom diastema (mellanrum mellan kindtänder som leder till foderinpackningar och smärtsam inflammation i tandköttet), karies, bihålsproblem, tandköttsproblem och olika metoder för utdragning av frakturerade tänder.
Kursen innefattade dels teori men även praktik där vi på kadaver fick träna på de olika metoderna samt bilddiagnostik (avläsning av röntgen- och CT-bilder).

En stor fördel med kurser som arrangeras av BEVA är att de till skillnad från de flesta svenska kurser lägger tonvikten på praktisk träning, då man dels får bekanta sig med nya tekniker men även prova ett stort utbud av utrustning och material för att se vad som passar en bäst. Dessutom hålls kurserna ofta uteslutande av specialister som är världsledande inom sitt område, så var fallet även denna gång med Paddy Dixon och Henry Tremaine i spetsen. Sammantaget var detta en mycket givande kurs som kommer leda till att vi förfinar våra tandbehandlingar ytterligare.

Anna




 Natural Balance Hoof Care, 22-23 augusti 2009 Ljungbyhed

Gene OvnicekSkoning enligt Natural Balance metoden och användningen av NB skor eller skor med liknande funktion har ökat dramatiskt det sista året i Equimeds praktikområde. Vi som veterinärer har sett en del problem som vi tror härrör från den typen av skoning/ skor, och med anledning av det kändes det viktigt att vara med på kursen i Ljungbyhed för att verkligen få lära sig och förstå principerna bakom NB metoden.
Anne Banke, som var arrangör tillika är utbildad NB hovslagare, hade gjort ett bra arbete med att hitta lokaler för både praktisk och teoretisk del samt inte minst att ordna med hästar för den praktiska delen. Många hovslagare, och även några barfotaverkare, hade hörsammat inbjudan och vissa hade åkt långt för att vara med. Tyvärr var undertecknad den enda veterinären på plats.
Gene Ovnicek hovslagare och huvudföreläsare under kursen har en diger meritlista och har anlitats för att föreläsa sin metod både nationellt och internationellt. Han har varit med publicerat artiklar både inom hovslageri- och veterinärkretsar.
Under kursen i Ljungbyhed berättade han om sin bakgrund som hovslagare och sitt ständiga sökande efter den ultimata metoden att sko och verka hästar. Han poängterade att NB inte primärt handlar om skor utan om tekniken att verka hästen. NB bygger på en kombination av observationer av vilda hästars slitning av hovar tillsammans med kunskapen om anatomin i hoven.
NB bygger på att man verkar hoven utifrån hovbenets position i hoven och med hjälp av Ursula och Viveka Schmidttuschpenna och ett litet verktyg liknande en passare "karterar" hovens undersida, därefter verkar i första hand trakt till mittsegment av hoven och sedan justerar tån efter det.
Efter det lägger man på en NB sko eller eventuellt någon annan typ av sko. Syftet är att man ska få en snabbare överullningsfas och på sätt en mindre belastning på leder och stödjevävnad.

 I en studie publicerad i Equine Veterinary Education Volym 19 september 2007 av D. Ramey har man visat att skor med "rolled toe" eller "rocker toe" endast påverkar frånskjutningsfasens sista 5 % och då har krafterna på den nedre delen av benet ändå avtagit så att de tänkta fördelarna ändå är utan betydelse. I en annan studie av Eliashar et al. 2002 visade man att NB skor inte reducerade överrullningen och inte heller ändrade krafterna som djupa böjsenan utövar på strålbenet.
Personligen är jag tveksam till metoden även efter kursen och har svårt att se de påstådda fördelarna med NB. Enligt mitt sätt att se så är det väldigt lätt att med NB hamna i ett läge där tån blir för lång och trakten för understucken för att man rent anatomiskt ska få en fördelaktig vinkel för framför allt hovleden men även andra strukturer. Dessutom upplever jag att hästar där skon placeras långt bak tycks instabila, liknande ett gungbräde, omkring skons främre del.
Vidare har vi sett hästar med väldiga tryck/smärta under sulan efter skoning med NB.

Ursula


 

 

 Fotograf: Carsten Fredrikson


 Ny utrustning hos Equimed

Vi har köpt en syrgasmaskin för att kunna behandla föl med outvecklad eller sjukligt förändrad lungfunktion. Detta är en syrgasmaskin som används av sjukvården för att behandla KOL patienter i hemmet. Den omvandlar vanlig luft till koncentrerad syrgas med en syremättnad på mellan 50-70% vid ett flöde på 6 liter per minut.
Det har varit en fundering inför varje fölsäsong hur vi skulle lösa det behovet därför att det är farligt och bökigt att köra runt med syrgastuber i bilarna. På det här viset har vi löst problemet och den sista pusselbiten till fullständig intensivvård av sjuka föl är nu på plats.


 Equine Purchase Days, Hesteklinik Naestved, Danmark 16-17 maj 2009

Under två dagar I maj träffades ett 20-tal, förhållandevis erfarna, hästveterinärer från Europa, Sydamerika och USA i Naestved i Danmark för att tillsammans besiktiga hästar.
Tre "lärare" var engagerade för att leda det praktiska arbetet under lördagen som bestod i att ett antal halvblodshästar besiktigades för "köp". Vi delades in i små grupper och besiktigade tillsammans med: Peter van Oijen , Hollands veterinär som har ett Dutch Certificate for Equine Purchase Exam, Björn Nolting, tysk veterinär som har varit både tyska hopp- och dressyrlandslagets veterinär under många år dessutom arbetar han med sporthästar på elitnivå, och slutligen Stephen G. Soule från USA som arbetar med de ridhästar som tränar och tävlar i dressyr och hoppning under Winter Equestrian Festival i West Palm Beach i Florida.
Linus Camitz som är delägare i den hästklinik där kursen hölls hade mycket förtjänstfullt fått ihop lämpliga hästar och ställt all utrustning till förfogande och dessutom hade han och hans personal hunnit röntga alla hästarna så att vi kunde diskutera röntgenfynden parallellt med våra besiktningar.
Under lördagen besiktigades och reds alla sex hästarna, och besiktningarna filmades och de kompletterande undersökningar som föreslogs gjordes också, alla fynden och bilderna fördes sedan under kvällen och natten över till power point presentationer av personalen på hästkliniken till söndagens teoretiska genomgång. Under söndagen gick vi igenom alla besiktningarna och diskuterade fynden samt vad man skulle råda köpare och säljare i varje enskilt fall, samt om det vi hade hittat borde ge några prisjusteringar eller andra åtgärder.
Peter van OijenStephen G. Soule
Man inser att vi har en väldigt speciell situation i Sverige där nästan alla hästar är eller ska försäkras för användbarhet eller veterinärvård. I andra länder har man inte sina hästar försäkrade alls i samma utsträckning och därför var diskussionerna mellan framförallt de tyska och holländska veterinärerna mer - "med vilka medel och hur ofta behöver vi behandla den här hästen för att köparen ska kunna använda hästen till det den önskar". Det förklarar lite varför vi i Sverige tycker att det kommer en del skräphästar hit från kontinenten. Det handlar inte om att det är dåligt besiktigade hästar nödvändigtvis, utan Björn Noltingfaktiskt att man har ett helt annat synsätt där nere .
Några hade också med sig intressanta röntgenbilder, så diskussionerna om vad som är en frisk rygg eller inte frisk rygg eller nacke var uttömmande. Björn Nolting berättade att man i tysk domstol har slagit fast att eventuella röntgenfynd på hästryggar aldrig kan bli föremål för rättssak. Slut på att klaga på ryggar alltså, som orsak till återgång av köp.

Det var intressant att jämföra besiktningsgången och inte minst protokollen hos alla olika kollegor från olika länder men det som var allra mest värdefullt var som vanligt de mer informella samtalen.

Ursula


 Resultat av kundenkäten

Under våren, med början med dem som var på Equimed dagen har vi lämnat ut ett frågeformulär för att få reda på hur vi uppfattas och hur vi ska kunna bli bättre.
Totalt rör det sig om ett drygt hundratal enkäter och delvis ett selekterat material eftersom det var ni som var på foderseminariet som utgör majoriteten av dem som svarat.
Det har varit rolig och rörande läsning men även har vi fått klart för oss vad vi brister i.

När det gäller första och andra frågan om vad som är viktigt vid val av veterinär och varför ni anlitar Equimed är matchningen väldigt god mellan vad ni önskar och vad ni får av oss.

Jourservicen är väldigt viktig för dem som har svarat.

De flesta kan inte tänka sig en fast jouravgift, inte vi heller så vi jobbar för närvarande på någon form av avtal eftersom fler och fler utnyttjar jourservicen på ett sätt som det inte var tänkt

Det personliga bemötandet är viktigt men inte avgörande för att ni ska anlita oss.

De flesta verkar inte boka sin favoritveterinär, utan bryr sig inte om vem som kommer eller visste inte att man kunde ha önskemål.

När det gäller vad vi kan göra och inte göra har vi inte lyckats få er kunder att förstå hur mycket vi kan göra för er. I listan på vad vi inte kan göra är detta rätt svar:
Operation av lösa benbitar
Kejsarsnitt på sto (är möjligt under speciella förutsättningar)
Titta ner i magsäcken på fullvuxen häst
Fylla i papper som krävs för export av hästar

Av dem som svarat använder de flesta oss till all sin veterinärvård

Av dem som svarat att de köper vård på andra ställen är skälen följande: Haft hästen utlånad, akut operation, köpare som vill besiktiga på något speciellt ställe, hästarna uppstallad någon annanstans, annan seminstation, billigare med annan veterinär, måste ha en viss tid, operationer som inte görs av er, bara när ni inte kan utföra åtgärden, visste inte att ni hade inneliggande vård, kan bero på att annan veterinär kommer till stallet till annan hästägare, mycket självläker, har hästarna på bete i halland ibland

Många vet inte att vi säljer utvalda hästvårdsprodukter, med utvalda menar vi att vi själva provat läs: Ursulas egna hästar har provat produkterna.
Av dem som svarat vet de flesta inte att vi har, någon köper hos sin foderhandlare men någon köper det billigaste

De flesta kollar hemsidan regelbundet eller ibland, någon visste inte att vi hade den

De ord som spontant kommer upp i huvudet när du tänker på Equimed:
Proffsighet, snabbt på plats, trygghet, känner trygghet med kompetens och diagnoser, alltid nåbara, tar sig tid, kunnande, får alltid tid, ringer alltid tillbaka, trygghet, veterinärvård, att jag slipper transportera hästen för veterinärvård, kompetens, tillgänglighet, man blir tryggare i sin hästhållning när ni är våra veterinärer, engagemang, kunniga veterinärer, inte billigt men värt pengarna, tryggt, Ursula den bästa veterinär som finns, Helene också bra men svår att förstå, service, hästkunskap, kompetens, alltid bra service, kunskap, tillgänglighet, engagemang, kunskap, tillgänglighet, hög kunskapsnivå, trevligt bemötande, inga frågor är dumma frågor, finns alltid till hands, kvalitet, säkerhet, trygghet, kunskap, proffsighet, seriösa hästkvinnor i stora bilar, service, Ursula, Knutstorp, kunniga ger mig trygghet, service, bra veterinärer, snabbt, Ursula, bra kompetens, trevligt bemötande, kommer när de ska, tillgängliga via telefon alltid inte bara 8-9, hästkunniga, inga frågor är dumma, kunniga, proffsiga, engagerade
tillgänglighet, kunskap, kompetens, kunskap, kompetens, tar sig tid, bra veterinärer som kommer när man behöver hjälp, är en trygghet med jour, veterinär, snabb behandling hemma, bra vård av min häst, jag slipper transportera hästen, kompetenta och proffsiga, proffsiga, kunniga och trevliga, gör mig lugn och trygg, tacksam för att ni finns, kunskap, bemötande, snabb tidbokning, trevligt bemötande, bra service, kunnig personal, bra rådgivning känner mig trygg med personalen, bra snabb service, hög kompetens, DYRT, kompetens, trygghet, bra personkemi, veterinär, blått, kunskap, service, trygghet, känner hästarna, stöd, hög kompetens, lätta att nå, snabbt på plats, kompetens, tillgänglighet, hästspecialister, trevliga duktiga, hästbilden, Ursula hon var den första jag mötte på Equimed, vidareutbildning, kompetens, bra utrustning, snabb hjälp, stor vetskap om hästar, bra bemötande, sunda värderingar och svar på frågor som avspeglar sig i det, snabb och professionell hjälp, bra och tryggt, bra jourservice, lätt att få tag på, trevligt bemötande av receptionist Linda, kunnighet, lyssnar på hästägaren, ringer alltid upp, tryggt, säkert, veterinär, djursjukvård, förtroende, ärlighet, vilja, finns där när det behövs, ringer alltid upp, stor kompetens, hög servicegrad, stöd, råd, kompetens, kundservice, det jag uppskattar är entreprenörsandan, det sitter inte fast, ni söker lösningar och ger inte upp, det finns en iver att hålla företaget uppdaterat, utbildning av kund uppskattar jag- jätteroligt, service, kunskap, toppenservice och kunnande tryggt med samma veterinärer länge BRA!!!, kunniga, professionella, trevliga, trygghet, kompetens, sunt förnuft, ärlighet, lyhördhet

Vi tackar och bugar!

Och sist men inte minst kanske det mest intressanta enkätsvaret av alla, från någon som aldrig anlitat eller ringt till oss:
Den här personen har mycket högt ställda krav på veterinärvård och har ringat in mest viktigt på alla egenskaper, vill ha tillgång till specialistkompetens och jourservice, tycker att personliga bemötandet är mest viktigt. Har en mycket god uppfattning hur mycket Equimed klarar av trots att personen inte känner till vår hemsida. De ord som hon tänker på när hon hör Equimed är: svårt att få tid, dyrt.

Slutsatsen är att vi är dåliga på att få våra icke kunder att veta vad vi står för och hur det är att vara kund hos oss.

Tack alla ni som medverkat, det är en glädje och ära för oss att få sköta era skyddslingar och det är ni som är nöjda kunder som ger oss nya kunder genom att berätta för andra om oss.


 The Difficult Horse - is it painful or behavioural, The Royal (Dick) School of Veterinary Studies, Edinburgh, Scotland 8 maj 2009

Veterinärer världen över upplever en tilltagande mängd konsultationer som inte direkt är medicinskt relaterade utan där frågeställningen handlar om att hästen inte fungerar som önskat, eller inte presterar vad ägaren vill, eller att den uppför sig illa så att förväntningarna på hästen grusas. Oftast är det ägarens uppfattning att hästen på något sätt har ont eller fysiskt inte kan göra det den är ämnad för eller då problemen uppstår. Exempel på sådana beteenden kan vara: bockar mellan hinder, slår mot skänkeln, stegrar, bockar, släpper inte upp ryttaren i sadeln, backar, slår bakut, vill inte gå fram etc.
Det är vi som veterinärer som ska försöka komma fram till om hästen har ont, lider av någon fysisk åkomma som omöjliggör det tänkta arbetet eller om den är istadig eller bara riden/körd på ett för den hästen mindre bra sätt. Kursen på Easter Bush Veterinary Centre i Edinburg hade samlat veterinärer från flera olika länder med olika utgångspunkter men där vi alla delade samma erfarenhet av dessa problem. Kursen inleddes med en intressant föreläsning av Jo-Anne Murray om hästens beteende vad som är normalt och vad som inte är det.Hästens domesticering har haft väldigt liten effekt på hästens ursprungliga beteende.
Beteende är resultatet av arv och miljö men även inlärda beteenden i miljön har betydelse. För att optimera vår användning av hästen måste vi förstå vad hästen är för ett djur och hur den reagerar på olika stimuli. Hästen är ett flyktdjur som lever i stora grupper och rör sig normalt över stora områden, den försvarar inte något eget territorium men skyddar mat/vatten och vänner. Eftersom hästar är bytesdjur, dvs. är den som blir uppäten, så har den ett speciellt gott minne för skrämmande eller smärtsamma situationer.
För att få en väl fungerande häst är det därför viktigt att tidigt socialisera hästen. Att den tidigt får positiva erfarenheter från inlärning.

Inlärning kan definieras som "förändring av beteende pga. erfarenhet", vilket sker under hästens hela livstid. Det finns två huvudtyper av inlärning non-associativ och associativ.
Exempel på non-associativ inlärning är när stimulus presenteras så många gånger att hästens instinktiva beteende avtrubbas eller helt försvinner (hästens vänjs vid sadel, träns ) detta måste ske gradvis och lugnt. Associativ inlärning är när hästen kopplar samman ett visst stimuli med ett visst beteende. (hästen får foder för att göra en viss sak). Hästar lär sig snabbt att få något eller slippa något. Därför är det mycket viktigt att vara både klar och konsekvent i all träning av hästar.

Det som är ett onormalt beteende för ägaren behöver inte alltid vara ett onormalt hästbeteende.
Hästar är väldigt hierarkiska i sina grupper och kan läsa både andra hästars och vårt kroppsspråk!
Dr Murray betonade också att mycket av problemen med fel inlärda beteenden härrör från att folk missbedömer hästens mentala kapacitet och är otydliga i sina signaler. Hästar får ofta felaktiga signaler som t.ex. försenade, inkonsekventa, omedvetna eller meningslöst upprepade signaler där hästen varken positiv eller negativ feedback på den upprepade och felaktigt givna signalen.
Kursen täckte även tand-, huvudlag-, diet-, rygg-, gynekologiska, nack- och inte minst ridrelaterade problem som orsaker till oönskade beteenden hos hästar. Det var föreläsningar men en hel del videoupptagningar både på felbeteenden men också på utredningsgången som visades som diskussionsunderlag för kursdeltagarna. Slutligen fick vi också många bra tips från Dr Eddie Clutton som är anestesiolog och som föreläste och gav råd om hur man kan komma åt och injicera eller ge lugnande medel på andra sätt till hästar som är svåråtkomliga.
Kursen var bra och diskussionen med andra kollegor om deras erfarenheter är alltid värt resan.

Ursula




 Standing surgery on the equine head, Universitetshospitalet for Store Husdyr og Heste, Köpenhamn, 25 april 2009

Om man kan tala om mode och trender inom veterinärmedicin, vilket jag anser att man definitivt kan, så är just nu en av de mest heta trenderna att försöka operera så mycket som möjligt utan att behöva söva hästen i full narkos.
Fördelarna är många: hästen ska inte kastas, med de risker som det innebär för både själva kastningen och inte minst uppvaknandet. Det krävs inte så avancerade lokaler, mycket kan utföras i ambulant praktik. Hästen är inte påverkad i så stor grad av sövningen utan kan som regel komma i arbete tidigare. Kostnaderna kan hållas nere.
Innan man beslutar att göra stående kirurgi istället för sövning finns det en del saker att ta hänsyn till:
Är ingreppet nödvändigt?
Har hästen som skall opereras ett lämpligt temperament?
Finns lämpliga lokaler?
Finns rätt utrustning och inte minst rätt kompetens och erfarenhet?
Under kursen i Köpenhamn där Anna och jag deltog fick vi en mycket bra genomgång av anatomi och hur man lokalbedövar och lugnar hästen på ett bra sätt, olika tekniker för allt från att avlägsna tänder, sy omfattande sår, laga frakturer, ögonkirurgi och bihålekirurgi till det mer avancerade operationerna med laserteknik. På förmiddagen hade vi teoretisk genomgång och på eftermiddagen hade vi praktiska övningar och demonstrationer på slaktmaterial.
Danska veterinärstudenter får lära sig att lägga bandage på plasthästar
Det nya stordjurssjukhuset i Tåstrup utanför Köpenhamn är helt nybyggt i betong, trä och glas. Det ser mer ut som någon slags konsthall än ett djursjukhus. Lokalerna är anpassade för att bedriva djursjukvård och undervisning av veterinärstudenter. Kursen var mycket bra med ett fåtal deltagare (11) och många instruktörer (10). Vi hade stora möjligheter till praktisk träning och fick en hel del tips att ta med hem. Kursen kommer att följas upp i augusti av ytterligare en sammankomst då gällande kirurgi på hästens ben, samma upplägg med teori och praktisk träning. Vår ambition är att göra mer kirurgi än vad vi hittills har gjort.

Ursula


Helene Nöklestad har slutat vid Equimed

Equimed har som alla företag då och då ett behov av att gå igenom verksamheten och se vad som kan förbättras, förändras och effektiviseras. För oss är det viktigt att alltid vara i utveckling framåt både veterinärmedicinskt och rent företagsmässigt.
En sådan revision har skett under det senaste halvåret och i samband med att de nya riktlinjerna blev klara har Helene valt att sluta.
Vi önskar henne lycka till i framtiden



Nu kan vi utfärda FEI-pass till hästar som tävlar internationellt


 VIP-dagen 15 februari 2009Föreläsare Cecilia Müller

Årets VIP-dag var en repris på ett mycket lyckat föredrag som hölls på samma ställe för sex år sedan. Återigen hade vi bjudit in Cecilia Müller från SLU i Uppsala till att tala om grovfoder till häst. Sedan förra föredraget har hon gjort ett antal försök både hemma i Sverige och på försöksstation i Frankrike. Hon har dessutom gjort sin doktorsavhandling.
Föredraget innehöll en del gamla väl beprövade sanningar men som tål att upprepas:

* Hästar måste ha minst 1 kg TS grovfoder per 100 kg kroppsvikt, men de flesta hästar skall ha mer än så.
* Ju större del av hästens näringsbehov vi kan fylla med grovfoder desto bättre är det
* Hästar i frihet betar 14-18 timmar/dygn-samma sak gäller för uppstallade hästar med fri tillgång till grovfoder
* De längsta ätuppehållen är 4 timmar
* När det gäller lagring av inplastat vallfoder dvs. hösilage eller ensilage så ska man tänka på att skydda balarna mot plastskador
* Ha en väl dränerad lagringsyta, fri från vassa stenar och växtlighet
* Fågelnät
* Gärna skuggig plats
* Öppnad bal skyddas från regn och jord
I övrigt slog hon hål på en del myter när det gäller plastat vallfoder till hästar som t.ex. att hästar inte skulle tycka om ensilage avsett för nötkreatur (blött, brunt och stinkande). I ett smaklighetsförsök hon har gjort, har hästarna fått välja mellan foder med olika ts halt ( hö, hösilage, ensilage) Alla foder var tillverkade från samma gräsvall och hade således samma botaniska innehåll. I det försöket så valde hästarna det blötaste ensilaget .
Motsvarande försök har hon också gjort i Frankrike på fistelförsedda hästar. I det försöket var syftet att se om fodrets ts halt hade betydelse för den kemiska eller mikrobiologiska sammansättningen av tarminnehåll eller träck.
Som alltid ett mycket intressant föredrag och flera positiva röster hördes i auditoriet.

 

Nedan finns några intressanta länkar som berör ämnet grovfoderutfodring till häst.
http://hippocampus.slu.se
http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktajordbruk/pdf01/Jo01-15.pdf

http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001442/
http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/djurskydd/
djurskyddsbeframjandeforskning/forskningsresultat.4.513bbc9d11a50708b9e8000415.html
http://ex-epsilon.slu.se/archive/00001635/01/slutversion_12april.pdf





 Antibiotikapolicy, Workshop 11 februari 2009

Överanvändning av antibiotika är ett problem både inom humansjukvård och djursjukvård.
För att sätta fokus på detta arrangerade Läkemedelsakedemin en samling för hästpraktiserande veterinärer för att diskutera hur vi behandlar våra patienter.
Ursula och Helene åkte till Stockholm för att delta på detta mötet.
Mötet inleddes med att veterinär Johan Lenz från Regiondjursjukhuset Helsingborg föredrog om hur sårskador skall behandlas med antibiotika, vilka sår som läker utan bruk av antibiotika och hur det fungerar i praktiken i hans dagliga arbete på hästkliniken.
Sedan pratade veterinär Miia Riihimäki från SLU Uppsala om olika luftvägsproblem på häst och vilka prover som skall tas innan behandling med antibiotika.
Veterinär Jan Skidell, också från Regiondjursjukhuset i Helsingborg, pratade om sjuka föl och lämpligt val av antibiotika vid olika fölsjukdomar samt antibiotikaanvändning under och efter kolikoperationer.
Efter diskussionen angående antibiotika och kolikoperationer höll veterinär Palle Brink från ATG Jägersro ett föredrag och sedan en diskussion angående infektionsförebyggande antibiotikabruk vid operationer i ben och leder samt laparaskopiska operationer (titthålskirurgi).
Till slut pratade veterinär Johan Hellander från Menhammars Stuteri om hur man bör göra bakteriologiska provtagningar innan man behandlar lågfertila ston med antibiotika i reproduktionsverksamhet. Han hade också lite tankar om hur man skall behandla fölsjukdomar eftersom stuteriveterinärer ofta kommer i kontakt med sjuka föl på stuterierna.

Meningen med mötet var att göra praktiserande hästveterinärer uppmärksamma på hur vi själv behandlar våra patienter och om vi kan minska användningen av antibiotika.
Det är ett stort problem att vi får fler och fler resistenta bakterier i miljön, både i samhället och på sjukhus och djurkliniker. Vi måste tänka på att vi måste ha möjlighet att fortsätta behandla allvarliga sjukdomar också i framtiden. Om vi inte funderar över hur mycket antibiotika vi använder och riktar behandlingen efter bakterieprov och resistenstest, har vi kanske en situation i framtiden som den var för 100 år sedan när det inte fanns någon bot för infektionssjukdomar.




 Besiktning av häst 30-31 januari Stockholm

Bengt Ronéus, Mälaren HästklinikSveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Hästsektionen anordnar varje år en kurs samtidigt som årsmötet avhålls. I år gällde kursen hästbesiktning, dess utförande och juridiska konsekvenser. Många av landets hästveterinärer tyckte att ämnet var angeläget så närmare 160 personer deltog utöver föredragshållare och utställare.
Två utländska föreläsare berättade om besiktningar i sitt respektive hemland. Jeremy Mantell från England berättade om det ganska standardiserade sätt som man besiktigar på i Storbritannien. Den förtryckta besiktningsblanketten för England är mycket mer omfattande än vår svenska. Tilläggas kan att man inte alls lägger så stor vikt vid röntgenundersökningar där som vi gör här och på andra ställen i Europa och USA.
Margreet Voermans från Utrecht i Holland berättade att där har man speciella veterinärer som besiktigar hästar och som kontinuerligt måste gå kurser och göra test för att behålla sin licens.
Min egen fundering kring det måste vara att de veterinärerna nog inte besiktigar alla hästar som går ut från Holland med tanke på hur många knepiga intyg och röntgenbilder man ser på holländska hästar…
Margareta Uhlhorn från Sveriges Lantbruksuniversitet påtalade nog så riktigt att de röntgenbilder vi tar bara speglar en liten del av sanningen. En annan vinkel eller projektion av en led kan mycket väl ge ett helt annat intryck en det man först trodde.
Veterinära ansvarsnämnden med sina ledamöter var på plats för att berätta om de fall som ibland hamnar på deras bord. En intressant upplysning var att intygsskrivning upphäver tystnadsplikten vilket innebär att veterinären måste berätta vad han eller hon vet om hästen vare sig säljaren vill det eller ej. Det innebär att om säljaren inte godkänner att besiktigande veterinär berättar vad han/hon vet om hästen inför köparen
Mats-Olof Nordh från Veterinära Ansvarsnämnden, Charlie Lindberg från Agria och Karin Holm från SLUså bör veterinären avsäga sig att besiktiga hästen.
Det var egentligen den avslutande diskussionen som var det mest intressanta när de flesta "heta potatisarna" kom upp. Vem får besiktiga dyra hästar? Hur många röntgenbilder ska egentligen tas? Vem är ansvarig för följderna av en besiktning när något går snett? Besiktningsintyg lever sitt eget liv? Frågor som inte alltid är alldeles lätta att besvara, inte heller den här gången.



 Equimedkeps med belysning

Keps av hög kvalitet med snyggt stuk på skärmen. Kepsen som du använder året om innehåller två extremt starka LED-lampor som drivs av två utbytbara knappbatterier.
30 timmars drifttid.
Alltid lampa med dig, händerna fria när du skall leda hästar, gå upp på loftet, koppla släpet m.m.
Det här är första plagget i en Equimedkollektion av högkvalitativa praktiska kläder för den aktiva hästägaren.
Kepsen är i snygg borstad bomull, marinblå med ett vitt Equimedtryck på nackremmen.
Pris 300: - inkl moms och två batterier.
Garantier lämnas.



Equimed AB godkänd utbildningsplats för hästveterinärer

Jordbruksverket har den 9/12 2008 godkänt Ursula Palm som handledare och Equimed AB som utbildningsplats för veterinärer syftande till specialistkompetens i hästens sjukdomar. Det är första gången som en ambulerande praktik godkänts. Detta innebär att Helene och Anna kommer att påbörja sin formella utbildning i januari 2009.




 Veterinärkongressen 2008

Den 6-7 november var Anna i Uppsala för att deltaga i Hästsymposiet på Veterinärkongressen. Veterinärkongressen är ett evenemang som årligen arrangeras av Sveriges Veterinärförbund och Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap med syftet att för varje veterinärt arbetsområde belysa aktuell forskning. Under konferensdagarna pågår också en stor utställning med deltagare från försäkringsbolag, läkemedelsbolag och tillverkare av veterinär utrustning. Av tradition hålls kongressen på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Hästsymposiet var i år uppdelat i två ämnen. Första dagen behandlade kardiologi (läran om hjärtat och dess sjukdomar). Föreläsare här var Dr Lesley Young som har en europeisk specialistexamen i just kardiologi och som arbetar i Newmarket, England. Under dagen förelästes allt från grundläggande undersökning av hjärtat och cirkulationssystemet för övrigt till diagnostik av blåsljud, arytmier (rytmrubbningar) och också mer ovanliga hjärtsjukdomar. Viktigt att komma ihåg när man skall undersöka hästhjärtan är att hästar har en mycket stor reservkapacitet hos sina cirkulationsorgan och att det därför oftast inte räcker att undersöka hästars hjärtan i vila. För att kunna ställa en så korrekt diagnos som möjligt måste man därför också i många fall utföra EKG undersökningar under det arbete som hästen är avsedd för, exempelvis ridning eller körning.

Oftalmologi (läran om ögat och dess sjukdomar) var temat för andra dagen. Föreläste gjorde Kristina Narfström från University of Missouri i USA samt Maria Kjellberg, Regiondjursjukhuset Strömsholm. Båda två är svenskutbildade veterinärer som har vigt sina yrkesliv till just oftalmologi. Kristina Narfström har i många år varit verksam i Sverige, men bor och jobbar nu sedan ett antal år i USA. Maria Kjellberg har under många år arbetat med professor Dennis Brooks vid University of Florida med specialinriktning på hästögon och har nu återvänt hem till Sverige. Under dagen förelästes det om varje enskild struktur i ögats specifika problem, dess diagnostik och behandling. Det som är viktigast för hästägare att tänka på vad gäller ögonproblematik är att om en häst är besvärad i ett öga så är detta alltid ett akutfall. Ju snabbare en ögonskada eller en ögonsjukdom kommer till behandling, desto mer gynnsam är prognosen för att man skall få ögat friskt. Om till exempel ett hornhinnesår går obehandlat för lång tid kan komplikationer tillstöta i ögat som gör att ögat inte går att rädda.


 Tandkurs för veterinärer, University of Bristol, Storbritannien 24-25 oktober 2008

I slutet av oktober var Anna och Helene på tandkurs för veterinärer arrangerad av BEVA - The British Equine Veterinary Association.

På fredag förmiddag fick vi en grundlig anatomisk genomgång av tänder och munhåla, olika tandsjukdomar och tandfel hos häst, bettets betydelse och hur olika bett påverkar eller inte påverkar hästens mun och tänder.
Det rekommenderades så kallad performance floating (prestations raspning) i stället för bettsäte. Skillnaden är graden av raspning i framkanten av främsta kindtand.
Sedan fick vi råd om och vi diskuterade hur man bäst sederar och fixerar en häst inför en tandundersökning.

På lördag förmiddag fortsatte föreläsningarna med vargtänder, hur man bäst tar bort dem, vilka som skall tas bort och vilka som kan vara kvar.
Sedan lärde vi oss om onormala inciciver (framtänder), hur man skall korrigera och vad man inte skall korrigera. Syftet med att korrigera hästens tänder är att förbättra hästens förmåga att tugga/mala fodret. Om man korrigerar för att förbättra tändernas utseende och symmetri är inte det alltid optimalt för tändernas funktion.
Vi fick föreläst om behandling av onormalt tandslitage, den unga och den gamla hästens tandproblem, röntgenundersökningar av tänder och tandrötter, tandinfektioner, tandfrakturer och diastema (tandfickor med foderinpackning och tandköttsinfektion).

Eftermiddagarna både fredagen och lördagen hade vi praktiska genomgångar med inlånade patienter. Det var både hästar med normala tänder som behövde raspas och hästar med tandproblem som skulle diagnostiseras och behandlas.
Vi tränade med olika raspar och tandinstrument, både motordrivna och manuella.
Vi fick diskutera hur mycket som var lämpligt att raspa och det lades stor vikt vid att undersöka grundligt så man inte missade små detaljer i munnen.
Vi hade praktisk genomgång av röntgenbilder, samt preparat av allvarliga tandproblem.


 

 

På fredag kväll arrangerades det kursmiddag för deltagare, kursarrangörer och föreläsare. Då fick vi möjlighet att socialisera oss med kolleger först och främst från Storbritannien, vilket var både roligt och lärorikt.

Åsikter som vi delar med våra utländska kolleger är att veterinärer måste ha bra kunskap och intresse för att raspa tänder och behandla tandsjukdomar hos häst.
Vi skall inte överlåta tandbehandlingar till tandteknikerna. Veterinärer har bäst möjlighet att fixera, bedöva och ställa diagnoser i hästars mun, eftersom vi har medicinsk kunskap och kan se helhetsbilden i munnen såväl som hästens övriga hälsa.



10-års jubileum

För tio år sedan, första veckan i oktober 1998, övergick Equimed från att vara ett hobbyföretag till att vara ett levebrödsföretag. Då hade Equimed så många kunder att det gick att leva på verksamheten.
Jag sade upp mig från mitt arbete vid livsmedelsverket och tog steget fullt ut som egenföretagare, till att börja med i enskild firma och några år senare i aktiebolagsform.

År 2000 hade pappersarbetet blivit mig övermäktigt och Linda kom till min undsättning som den först anställda. Några år senare var även antalet sjukresor och arbetade timmar alldeles för många och då fanns funderingar på att skära ner antalet kunder alternativt sluta hålla jourservice.Nu har inte broms riktigt varit min starka sida, utan gas är mer min melodi, så på våren 2004 anställdes Helene för att hjälpa mig med den ökade mängden sjukresor. Utvecklingen har varit fortsatt fantastisk och med en ständigt ökande kundtillströmning har vi ytterligare stärkt veterinärsidan med Anna våren 2007. Jag vill tacka för förtroendet att vi får ta hand om era hästar både när de är friska och när de är sjuka.

Ursula



Dräktighetsresultat 2008  
 
Equimed AB Knutstorp, TAI
( 2 ston har inte fullföljt säsongen och räknas därför bort)
95 % dräktighet
 
Håleryd AB, AI, TAI

85,5 % dräktighet
 
Bråvesta Quarter & Paint, Naturlig betäckning

93 % dräktighet
 
 




British Equine Veterinary Association Congress Liverpool 10-13 September 2008

Echo ArenaUrsula, Linda och Erik var på den årliga hästveterinärkongressen som i år hölls i Liverpool.
Liverpool håller på med en totalrenovering av hela staden och har bland mycket annat fräschat upp det gamla hamnområdet genom att renovera gamla lagerhus till hotell och restauranger samt byggt flotta bostadskomplex nära vattnet. Förutom det har man just invigt Echo arena, där kongressen hölls, som är en kombinerad konsertlokal och konferenscenter. Byggnaden är Europas mest miljövänliga konferenscenter med återvinningssystem av regnvatten, eget vindkraftverk och lägsta tänkbara koldioxidutsläpp.
Kongressprogrammet var som alltid fullspäckat av ny forskning, nya metoder och inte minst användbara tips.
Ett föredrag handlade om när och om man skall ta ut lösa benbitar på föl. Sammanfattningsvis kan man säga att man med tiden har blivit mer restriktiv med det och har sett att även stora osteochondrosfragment kan läka fast igen med en längre tids vila. Om inte fölen har en påtaglig hälta kan man alltså avvakta med operation.
En omfattande ögonföreläsning gick igenom undersökningsmetoder, behandlingsmetoder, sjukdomar och avslutades inte minst av ett kunskapstest där vi fick trycka på "mentometerknappar" och ställa diagnoser och ge behandlingsförslag. Det var roligt och nyttigt.Liverpool renoveras
En föreläsning handlade om fosterfellägen i samband med fölningar och hur det ska hanteras både på remissjukhus och hemma i stallet. Lyckligtvis inträffar fellägen vid endast 4 % av fölningarna, lite högre för kallblod och Shetlandsponnys som båda hamnar närmare 10 %.
Många av föreläsningarna i kirurgi behandlade den ökade möjligheten att operera stående på olika typer av lugnande i kombination med smärtstillande medel och lokalbedövning. Ett för hästen mindre riskfyllt sätt att slippa bli sövd och för hästägaren som regel operation till en lägre kostnad.
I övrigt fanns föreläsningar om hältor, anestesi, tänder, hormonella rubbningar, infektionssjukdomar, katastrofmedicin med demonstration av hur man hanterar liggande hästar som fastnat i dy mm. mm. Det svåra är att välja vad man ska gå på och sedan inte ångra att man valde just det! Som tur är får man en tjock bok med sammanfattning av alla föreläsningar så att man kan läsa om allt man inte hann med.
Utöver föreläsningar och paneldebatter finns också en mässa där det senaste i utrustning säljs. I år var det ett hundratal utställare som representerade både diagnostiska hjälpmedel, läkemedel och instrument.

 Endoskop för att användas vid ridning/körning
 

 Erik tröttnade


Länkar till artiklar om oss i tidningen Ridsport

Rådiga veterinärer räddade sto och föl

Veterinärer får inte ingripa akut

"Cystorna lyfter som ballonger"

Geriatrik för hästar ett nytt ämne




 The Geriatric Horse Course, 23 maj 2008.

I slutet av maj deltog Anna i en kurs om geriatrik hos häst, det vill säga rörande äldre hästars hälsa. Kursen hölls på The British Racing School i Newmarket, England och Anna var enda svenska bland de 20 deltagarna. Kursen var unik i sitt slag, då det är den enda kurs som enbart har hanterat den problematik som särskilt gäller för åldrande hästar. Anledningen till att kursen hölls är att allt fler hästar lever längre idag än tidigare, mycket tack vare att hästen idag har ett större affektionsvärde och för att hästägare är mer måna om att ta hand om sina gamla hästar. Föreläsare var några av Storbritanniens främsta hästpraktiker såsom Andy Durham och Nicola Jarvis.

Dagen började med föreläsningar kring sjukdomar som särskilt hög grad drabbar den äldre hästen. Exempel på dessa är osteoartrit (förslitningar av leder), vissa typer av leversjukdomar, avmagring samt PPID (Pituary Pars Intermedia Dysfunction, eller det som ofta kallas för Cushing's syndrom). Det förelästes även om vad man kan göra för att förbättra den gamla hästens hälsa, exempelvis hur foderstaten kan behöva justeras då hästen blir äldre och lättare magrar av samt hur man bör sköta den åldrande hästens tänder. Det är lika viktigt att den gamla hästens tänder, hovar och foderstat sköts som det är att man sköter tävlingshästens. Det är ju ofta hästens välmående och inte nödvändigtvis åldern i sig som begränsar hästens livslängd.
Dagen avslutades med praktiska övningar i ultraljud av lever, biopsitagning av lever samt i åtgärder kring den särskilda munhåleproblematik som kan uppkomma hos äldre hästar.
Kursen var mycket välorganiserad och relevant eftersom det diskuterades flera av de frågor som ägare till äldre hästar har.



 2008-05-26 kl 01.45

fick Ursula, Håkan och Axel en ny medlem i familjen.
Lille Erik var 50 cm lång och vägde 3642 gram.
Mor och son kom hem den 26:e och mår bra.
Vi räknar med att Ursula kör 2 dagar i veckan fr.o.m vecka 23, lille Erik assisterar!



 ÖPPET HUS PÅ VÅR SEMINSTATION OCH POLIKLINIK 29 MARS 2008

Det kom ett femtiotal nyfikna hästägare för att dela vår glädje över nya och fräscha lokaler
på Knutstorp.
Tack för alla blommor och lyckönskningar!

 Birgitta Kjellin & Annie Strand  Fam Strand


 Svensk Stuteriveterinärförenings möte 8-9 Mars 2008 i Norrköping

Svensk stuteriveterinärförening arrangerade tillsammans med Hingsthållarföreningen och Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen kurs och stationsmöten för veterinärer och stuteripersonal. Uppslutningen var god, 130 personer varav ca 70 veterinärer.
Michelle Le BlancMichelle Le Blanc, veterinär och specialist inom hästreproduktion verksam vid ett av världens främsta hästsjukhus:
Rood and Riddle i Lexington USA var inbjuden som föredragshållare.
Helene deltog i kursen för veterinärer lördagen den 8 mars.
Michelle LeBlanc arbetar huvudsakligen med ston som har svårt att bli dräktiga.
Kursen handlade om hur man skulle ställa en korrekt diagnos på ston med fertilitets- problem och hur man optimerar chanserna att få dem dräktiga.
LeBlanc la vikt på att 70 procent av stona inte behövde extra hjälp att bli dräktiga förutom brunstkontroll och seminering/ betäckning med sperma av bra kvalitet vid rätt tid. Det var de sista 30 procenten av ston med anatomiska och/eller fysio- logiska defekter som behövde extra veterinärmedicinsk utredning och behandling.
Föredragshållaren började med att visa bilder på ston med varierande konformation i bäckenet. Ett bäcken som lutar nedåt är bättre än ett platt bäcken. Livmodern måste rensa sig för vätska och spermierester efter seminering vilket sker lättare om livmodern lutar svagt, utåt, nedåt.
Sedan är det viktigt att kolla allmän hälsostatus hos stona. Ett sto som har dåligt hull, är kraftigt halt, smärtpåverkad eller har hormonella störningar som t.ex. cushings sjukdom har liten chans att bli dräktigt. Reproduktionen är det första som slutar fungera när djur inte mår bra.
Ett vanligt problem på ston är att de får vätska i livmodern efter seminering eller betäckning. LeBlanc förklarade orsaker till problemet och hur det bäst skulle behandlas. Vanliga orsaker är att cervix (livmodertappen) har skador eller inte öppnar sig i brunst. En annan orsak är att spermier kan utlösa en främmandekroppsreaktion i livmodern med en kraftig inflammation som resultat. En tredje orsak är att livmoder- slemhinnan inte fungerar och man kan då hitta förändringar i blodkärl och lymfkärl vid en biopsi.
Äggstocksproblem med anovulatoriska folliklar (ägg som inte avgår från äggstocken)och äggstockstumörer samt hormonstörningar, cystor i livmodern samt behandling av olika typer av bakterie- eller svampinfektioner i livmodern var med på programmet.
Christina Greko som är veterinär och mikrobiolog vid SVA hade en föreläsning om antibiotikaresistens inom veterinärmedicinen. Det är viktigt att man inte överanvänder antibiotika för att undvika resistenta bakterier. Om vi inte är försiktiga får vi snart en situation som den inom humanvården där vissa bakterier är resistenta mot nästan alla typer av antibiotika.
Man skall aldrig behandla "för säkerhets skull" och måste man behandla skall man inte använda "starka" medel som vi vill ha kvar till riktigt allvarliga sjukdomar.
Till slut hade Lena Malmgren veterinär som arbetar vid Schering-Plough Animal Health, ett inlägg om vaccination av både avelsston, föl, och tävlingshästar.
Kursen handlade om mycket relevanta problem på stuterier och seminstationer och gav mycket nyttig information inför kommande avelssäsong.



 Ny seminstation

1 april 2008 öppnar vi en ny mottagarstation helt i egen regi.
Stationen är belägen på anrika
Knutstorps Gods i Kågeröd där vi flyttar in i en nyrenoverad och specialanpassad lokal. Parkeringen är asfalterad och mycket väl tilltagen vilket gör i- och urlastning av sto och föl enkel och säker.
Alla undersökningar och behandlingar men även insemineringar sköts av veterinärer med AI-kompentens. Ditt sto kommer även att ultraljudsundersökas vid inseminationen vilket
ger ett säkrare dräktighetsresultat.
Mottagarstationen är godkänd av Jordbruksverket,
ASVH och STC. Vi inseminerar alla raser och kan också glädjas åt ett avtal med VDL-Stud som ger oss möjlighet att erbjuda insemination med internationella topphingstar som Cardento, Corland, Prestige, Silverstone och Tenerife VDL.
För information om undersökningstider och bokning ring kontoret vardagar 8-15 på telefon 0418 - 832 82.

Varmt välkommen med ditt sto!



BI Forårssymposium för hästpraktiserande veterinärer 4 mars 2008 i Köpenhamn

Anthony Blikslager Boeringer Ingelheim, som är ett läkemedelsbolag, hade inbjudit till en endagskurs i ämnena "kolik hos häst" och "tidig fosterdöd hos sto".
Ursula och Helene deltog i kursen som förövrigt var välbesökt med veterinärkollegor från hela Skandinavien.
Professor Anthony Blikslager från North Carolina State University i USA talade om kolik och dess tänkbara följder i framförallt tarmslemhinnan.
När ett tarmparti blir mycket kraftigt förstoppat eller framförallt omvridet sker snabbt förändringar i tarmväggens blodomlopp som i sin tur ger upphov till skador i tarmslemhinnan. Även om tarmen har en fantastisk förmåga att snabbt läka ut skador och själv reparera sig så är det av största vikt att använda rätt läkemedel vid den här typen av sjukdom. Val av läkemedel, dess smärtstillande och tarmskyddande effekt samt möjligheterna att kombinera olika preparat diskuterades.

Björn Rambags från Holland berättade om sin forskning kring tidig fosterdöd hos ston.
Flera orsaker nämdes men mest tid ägnade han åt ålderns betydelse på förstagångsbetäckta ston sk. maidenston. Risken för tidig fosterdöd ökar från ca. 3% vid 3-8 års ålder hos stoet till ca. 25% vid ston äldre än 18 år. Detta är ett ökande problem eftersom många tävlingsston inte kommer i avel förrän efter avslutad tävlingskarriär. Vilka orsaker finns då till detta? Flera olika nämndes: Stoets äggcell, det befruktade embryot, äggledar- eller livmodermiljön eller hormonspelet mellan sto och embryo.
När det gäller äldre ston vet man nu att energin i äggcellerna inte alltid tycks räcka till för celldelningens alla faser och att embryot dör av energibrist. Äldre maidenston har också åldersförändringar i äggledare och livmoderslemhinna som gör att näringstillförseln till embryot inte alltid räcker till och det dör av den anledningen. Slutligen talade han också om de äldre stonas ibland bristande förmåga att rena sin livmoder efter betäckning eller insemination som ytterligare en anledning till tidig fosterdöd.

Vad ska man göra då? Tävlingsston bör ha ett eller ett par föl innan karriären tar fart antingen genom egen avelsinsats eller genom embryotransfer. Då vet man hur avkommorna är redan innan hon har avslutat sin egen karriär och man har ytterligare en generation på väg...
Intressant och väl värt turen till Danmark.



 Ny blodanalysmaskin

Vi har köpt en blodanalysmaskin som mäter SAA (Serum Amyloid A)
Det är ett blodprotein som reagerar oerhört snabbt på akuta inflammationer och infektioner.
Proteinet reagerar snabbare än de vita blodkropparna och på det viset kan man tidigare se om hästen håller på att bli sjuk. Värdena sjunker också mycket snabbt när inflammationen eller infektionen är under kontroll vilket gör att man kan se om medicinering och behandling fungerar. Detta är ett test som kan göras på hästar i alla åldrar men det är extra värdefullt för sjuka föl. Samma maskin kan också mäta Plasma Fibrinogen ett annat blodprotein som reagerar främst på variga processer som lungbölder och ledinfektioner.
Analyserna kostar 400:- + moms per styck.




North American Veterinary Conference 19-23 januari 2008

Denna konferens är en av världens största veterinärkongresser. Här möts årligen flera
tusen veterinärer, djursjukvårdare, administratörer inom djursjukvård och inte minst
utställare för att utbyta erfarenheter och lära sig det senaste om sina respektive områden.
Smådjursprogrammet är det mest omfattande men alla djurslag är representerade:
Häst, lantbruksdjur, zoodjur, fåglar och marina djur.
Utställningen med veterinärutrustning och materiel är enorm, med över 3500 utställare
fördelade på två olika konferenscenter.
Ursula deltog i en del hästföreläsningar bl.a. om vätsketerapi- hur man bäst ger hästar
dropp, med vad och i vilka situationer. Hälta hos föl förelästes och det viktigaste att komma
ihåg därifrån var att bedövningar på föl är mer svårtolkade och resultatet är osäkrare än på
vuxna hästar. Ett föredrag om olika ledbehandlingar var välbesökt, där diskuterades de olika
möjligheter vi har med hyaluronsyrapreparat (tuppkam), kortison, IRAP och det som så
småningom kommer, ledpreparat framställda av blodplättar, stamceller och gentransfer.
En del ny utrustning till Equimed inköptes också.

 
En ambulatorisk smådjursklinik

 
Det är tröttande att vara på kongress


 Ny hästlyft

Vi har under årens lopp vid några enstaka tillfällen behövt möjligheten att lyfta hästar som varit skadade, nedkylda eller av annan anledning svaga. Det har också funnits behov av att hålla hästar på benen vid benbrott eller förlamningar där man har misstänkt att hästen inte kan resa sig om den väl lägger sig.
UC Davis Large Animal Lift är utvecklad av Dr. John Madigan från University of California Davis tillsammans med bl.a. Richard Morgan. Lyften kan användas vid ett flertal
olika situationer t.ex.
 *  Lyfta eller dra hästar som sitter fast i diken eller kärr.
 *  Lyfta liggande hästar utomhus med hjälp av frontlastare eller annan lämplig maskin.
 *  Resa hästar i stall med hjälp av lyftblock i taket.
 *  Dra liggande hästar från stall till hästtransport.
 *  Förebygga att hästar med bäckenskador lägger sig ned.


Det känns tryggt att ha tillgång till lyften även om behovet är mycket begränsat.



 VIP-dagen 13 januari 2008

Årets Vip-dag lockade 120 deltagare till ett intressant föredrag om hästens parasiter och avmaskning. Föreläsare var Eva Osterman- Lind från Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Hon har doktorerat på blodmask- infektion hos häst och arbetar nu som sektionschef för diagnostiska laboratoriet på parasitologen. Från och med den 15 oktober 2007 receptbelades alla maskmedel till häst även i enstaka doser. Detta medför att man alltid måste ha kontakt med veterinär innan man kan gå och handla sina maskmedel.

Eva framhöll att hon tyckte denna nyordning, som är ett EU-beslut; är bra och att det ställer större krav på att veterinärerna engagerar sig i avmaskningsproblematiken.
Tidigare har man rekommenderat s.k. strategisk avmaskning vilket har inneburit att man följt ett visst schema året runt. Numera förordar man istället riktad selektiv avmaskning som bygger på att man avmaskar enskilda hästar eller grupper av hästar där man i träckprov kunnat påvisa parasitförekomst.
Föl, som alltid är infekterade, ska dock alltid avmaskas mot spolmasken enligt ett fastlagt schema.
För vuxna hästar är det i första hand lilla blodmasken som kan ställa till problem.
SVA rekommenderar avmaskning mot bandmask efter konstaterad infektion. Styngflugans larver anses inte vara så farliga för hästar så det räcker med att skrapa bort maskäggen från hästarnas ben på sensommaren och hösten.
I övrigt rekommenderade Eva beteshygien, mockade beten samt växelbete med andra djurslag.

Som vanligt fanns det tid för fika och samvaro med andra hästägare.


 Advanced Orthopaedic Diagnostic Techniques Course 10-11 October 2007

I början av oktober åkte Ursula till England och grevskapet Gloucestershire för att lära sig mer om hältor, rygg- och ridrelaterade problem. Kursen som vände sig till veterinärer som arbetat några år hade deltagare från Holland, Irland, England, Danmark och Sverige. Kursen hölls på Willesley Equine Clinic. Föredragshållare var bland annat S.E. Kold en mycket erfaren och erkänd dansk kollega som arbetar i England sedan många år samt Professor Roger Smith som arbetar vid veterinärhögskolan i London.

Kursen handlade mycket om hur man skall skilja mellan äkta hältor och sådant som är mer rörelsestörningar eller rytmstörningar orsakad av ryttaren. Vidare behandlades vilka bedövningar som är lämpliga att välja vid olika tillfällen och vilka skador man kan förvänta sig att de olika bedövningarna egentligen släcker ut. Ett nog så intressant ämne som både kursledare och kursdeltagare tycktes kunna diskutera i timtal. När ska man röntga, använda ultraljud, magnetröntga och vad kommer det nya CT-scanning att medföra för fördelar? Alla dessa frågor diskuterades grundligt.Kursen var upplagd så att det var teoretiska föreläsningar på förmiddagarna och praktiska övningar på eftermiddagarna. På de praktiska övningarna undersöktes, bedövades och diskuterades speciellt komplicerade fall.

Den största behållningen var Dr. Richard Hepburns föreläsningar och demonstrationer av neurologiska fall. Det visar sig att många äldre framförallt hopp- och fälttävlanshästar med tiden får förslitningsskador i halskotpelaren som kan ge låggradiga neurologiska symtom som lätt kan misstas för att vara hältor. Undersökningstekniken av dessa hästar kan vara en stor utmaning då det handlar om mycket små och svårtolkade symtom. Kursen avslutades med att vi försökte enas om diagnoser på de olika patienterna och vad som skulle behandlas och med vad.




 Equine Dermatology Seminar

Den 28 augusti 2007 var Anna på kurs rörande hudsjukdomar hos häst på Hotel Nyborg
Strand i Danmark. Föreläsare var professor Derek C Knottenbelt, Department of Equine
Studies,
University of Liverpool. Professor Knottenbelt är världsledande inom hästmedicin
och har utfört en betydande del av den forskning som finns inom området hudsjukdomar
hos häst.

Under dagen föreläste professor Knottenbelt om olika provtagningsmetoder, hudinflam-
mationer, hudtumörer, men framförallt om mugg och inkar. Stor vikt lades på att
dermatologiska sjukdomar (sjukdomar som involverar huden) ofta inte får den uppmärk-
samhet som de förtjänar och hur viktigt det är att undersöka hästarna tidigt under
sjukdomsförloppet för att kunna ställa en så säker diagnos som möjligt och därmed kunna
ge hästen bästa möjliga behandling. Det är även helt avgörande vid hudutredningar att få
undersöka hästarna i deras hemmiljö eftersom många hudsjukdomar åtminstone delvis är
relaterade till hästens miljö.

Vad gäller inkar anser professor Knottenbelt att den
allmänna inställningen till inkar bör
ändras och att man ska börja betrakta dem för vad
de är, nämligen cancer, och att de
bör behandlas med stor respekt och att man har en
klart definierad behandlingsstrategi
innan man påbörjar någon form av medicinering.
Därefter diskuterades olika möjliga
behandlingar av inkar, däribland en rad nya metoder.

Professor Knottenbelt ägnade en lång stund åt mugg/rasp, som ju egentligen bara är samlingsnamn för alla sjukdomar som orsakar inflammation i karled och på skenan. Här lades stor vikt på att det inte är en åkomma som man skall ta lättvindigt på eftersom den ofta ställer till med långvariga problem och mycket oro för hästägaren.
För att kunna behandla hästen på bästa sätt är det mycket viktigt med en korrekt diagnos och det är därför viktigt att hästägaren tillkallar veterinär på ett tidigt stadium, innan man experimenterar med olika salvor och huskurer.


April 2007
Ny metod gav lyckligt slut....
Läs mer om fölet som klarade sig mot alla odds
Artikeln publicerades i tidningen Lucky Rider nr 5/2007


Mars 2007
Equimed har fått en "nygammal" medarbetare i Anna Eriksson som började hos oss 1 mars i år. Anna har åkt med i praktiken så fort hon har haft möjlighet sedan hon sökte till veterinärhögskolan sommaren 2001. Hon har också vikarierat för Linda på kontoret sommaren 2004 och 2005. Anna valde häst som fördjupning under sin sista termin på veterinärhögskolan under hösten 2006 och har i samband med det gått följande kurser : Förberedande kurs för djurslagsspecialicering- häst 25/9-29/9 och 9/10-3/11 2006, Hältutredning 4-8/9,18-22/9 2006 och Oftalmologi v.45 2006 samtliga kurser på SLU Uppsala.
I och med Annas ankomst så kommer vi att kunna hålla en ökad tillgänglighet och ännu högre service.


"Vaka över stoet och identifiera riskfölen" var budskapet på en fölkurs som avhölls i Rönnehälls bygdegård, Tågarp, den 4 mars 2007.
Tidigare har fölkursen hållits för Equimeds kunder, men i år valde Ursula att öppna den för alla. Kursen samlade ett femtiotal deltagare från olika håll i landet. Någon hade kört ända från Uddevalla för att kunna vara med!

Följande ämnen betades av under dagen:
* dräktighetens sista tid
* förlossning och förlossningsproblem
* det normala nyfödda fölet
* hur ser jag att mitt föl är sjukt?
* fölsjuka
* avvikande benställningar

- Huvudparten av alla fölningar går bra, berättade Ursula, men det är viktigt att stoet övervakas eftersom en fölning går så snabbt. Skulle något vara på tok, gäller det att ingripa direkt. Varje år hör jag talas om någon tragisk situation som skulle kunna ha slutat annorlunda om bara ägarna varit bättre informerade.

Det här är några av hennes allmänna råd:
- var gärna två personer hemma när det närmar sig fölning
- se till att mobiltelefon/sladdlös telefon är väl laddade
- klipp naglarna och ta av ev ringar och smycken för att vara beredd på att kunna hjälpa till att få ut fölet
- linda stoets svans så att ni lättare kan se vad som händer
- ring inte runt till ett antal veterinärer/andra personer från samma telefon.
- Det händer varje år att jag ringer tillbaka på ett desperat meddelande i röstbrevlådan och bara får upptagetton, berättade Ursula. Jag vet då att jag behövs någonstans men inte VAR! Det är oerhört frustrerande, så det här är mycket viktigt att komma ihåg.

När själva fölningen väl är överstånden brukar de flesta dra en lättnadens suck och tro att allt är klart.
- Men det är då eländet kan börja om det vill sig illa, förklarade Ursula. Eftersom fölungen föds utan immunförsvar och de antikroppar som är dess skydd mot omvärlden, är den mottaglig för allt som kommer i dess väg. Tarmarna står vidöppna de första tolv timmarna för att ta upp antikroppar via råmjölken, men allt annat som sväljs ner kommer också direkt in i den späda fölkroppen!
- I förebyggande syfte är det därför bra att borsta eller svampa av stoet om hon blivit kletig av avföring och blod på låren. Det händer ofta att fölen suger lite där i sin iver att hitta juvret och spenarna. Av samma skäl bör box, krubba, vattenkopp och annan inredning ha rengjorts någon vecka före fölning. Vi vill inte att smuts därifrån ska slinka med in i fölet.

Råmjölken är livsviktig för fölet, den är dess enda skydd under de första 4-6 veckorna. Kvaliteten på råmjölk, mängden råmjölk som fölet får i sig och tidpunkten för detta är livsavgörande.
- Ett föl som har fått bra råmjölk i rätt tid - inom 12 timmar - klarar det mesta, poängterade Ursula.

Riskfölen. Vissa föl ska betraktas som riskföl och bör kontrolleras av veterinär även om de ser helt normala ut. Detta gäller:
- om stoet haft en infektion under dräktigheten
- om stoet har magrat av eller om man det har hänt något annat som gör att man kan misstänka att fostret fått för lite näring
- om stoet har haft problem vid tidigare fölningar eller med sitt föl
- om fölet föds vid fel tidpunkt (såväl tidigt som sent)
- om stoet har läckt mjölk före fölningen (kvaliteten på råmjölken bör då kontrolleras)
- om förlossningen blir utdragen
- om fölet ligger fel eller om manuell hjälp har behövts

Veterinären kan kontrollera att fölet uppträder normalt, vilken antikroppsstatus det har och om ev hjälp behövs i form av plasma eller någon medicin.

Många tillfällen till frågor. Föredragen gav många konkreta tips och klarlägganden och redogjorde för det naturliga förloppet för både sto och föl samt de komplikationer som kan förekomma. I den avslutande delen ingick ett föredrag av vet. Helene N øklestad, som gick igenom några avvikande benställningar hos föl och hur de kan korrigeras.

Deltagarna hade hela tiden möjlighet att ställa frågor. Och sådana fanns det många - flera i auditoriet skulle vara med om sin första fölning nu i vår. Steget från ridning till uppfödning är som att upptäcka en ny värld inom hästhållning, där helt nya och annorlunda kunskaper krävs. Därför är det ett väldigt bra initiativ med kurser som denna!
Ursula passade också på att presentera klinikens nya veterinär, Anna Eriksson.

Ingrid Andersson, tidningen Ridsport



Equine Stud Medicine Course 15-19 januari 2007

Ursula deltog i kursen för stuteriveterinärer som hölls på The British Racing School i Newmarket, England. British Racing School är ett "hästgymnasium" för blivande jockeys. Skolan har både föreläsningssalar, matsal, rum för uthyrning, stall och hästar så det är ett lämpligt ställe att ha kurser för hästveterinärer. Newmarket är ett av världens hästtätaste områden och här hölls hästkapplöpningar och bedrevs hästavel redan på 1700-talet. För närvarande finns här närmare 4000 ston som varje år ska få föl och sedan betäckas på nytt.
Kursen samlade 66 veterinärer från 16 länder, varav två svenskar. Trettio olika föreläsare var på plats, de flesta engelsmän men också från Italien, USA och Finland.

Första dagen handlade om stuteriverksamhet i allmänhet och stuteriveterinärens roll på stuteriet i synnerhet. Hur man maximerar fruktsamheten, minimerar antalet betäckningar per brunst, stimulerar och kontrollerar stonas brunstcykler och förebygger och handlägger utbrott av sjukdomar. Vi fick också en intressant föreläsning i näringslära för stuteriets alla olika hästkategorier: hingstar, dräktiga ston, gallston, föl och unghästar. Annalisa Barrelet höll en utförlig föreläsning om optimal provtagningsteknik och utvärdering av provsvar när det gäller bakterie-, svamp-, vävnads- och cellprover.

Andra dagen var 8 timmars drillning i allt som gäller det icke dräktiga stoet:
hormonfunktioner och styrning av brunst med hormoner, brunstproblem och sjukdomar på äggstockarna, olika sätt att komma till rätta med missgynnsam anatomi i stoets könsvägar samt livmoderns funktion i normala fall och när det inte fungerar som man förväntat sig. Behandling av livmoderinflammation förelästes av Jonathan Pycock, som också i dagarna utkommit med en bok i ämnet.
Nya metoder som embryotransfer, frysning av hästembryon, in vitro fertilisation och kloning avhandlades också men inte så djupgående.
Tredje dagen började med ett besök på ett fint stuteri
www.juddmonte.com där de visade sina avelshingstar och ett nyfött föl. Fölet råkade födas den 21 december 2006 och är därmed en "åring" enligt Engelskt sätt att se på saken.

Efter det var vi hos Professor Twink Allen på The Equine Fertility Unit där vi fick se hur man endoskoperar (tittar in i) livmodern på ett sto. Vi fick också höra en del om deras embryotransferverksamhet. På Equine Fertility Unit bedrivs också stamcellsforskning. En av de yngre medarbetarna berättade om sitt projekt att få stamceller att bilda t.ex. bindvävsceller i en trasig hästsena. Detta kommer vi nog att få se mer av så småningom. Eftermiddagen ägnades åt hingstens anatomi, fertilitet och sjukdomar i könsorgan
Fjärde dagen var det dräktiga stoet, omfattande ultraljudsfynd, hantering av tvillingdräktighet (både sent och tidigt i dräktigheten), könsbestämning av foster, resorption av foster och kastning senare i dräktigheten. Vidare om förlossningar och komplikationer omkring det samt om man skall betäcka på fölbrunsten och i så fall vilka ston är lämpade m.m.

Femte och sista dagen ägnades helt åt föl och fölsjukvård samt den växande unga hästen och dess problem med felaktiga benställningar och "lösa benbitar".
Som synes ett mycket späckat program som för min del var ungefär 75 % repetition och 25 % nyheter. En riktig genomkörare inför den stundande stuterisäsongen! Dessutom klarade jag att köra vänstertrafik utan att krocka!




VIP- dagen den 14 januari 2007

De tappra som trotsade vädrets makter och ändå tog sig till Bygdegården i Tågarp bjöds på en mycket intressant föreläsning om hästens vätskebalans och vattnets betydelse i foderstaten.
Veterinärmedicine doktor och veterinär Sara Nyman höll oss fängslade i några timmar om hästens drickbeteende, hur man praktiskt ska ersätta uppkomna saltförluster, hur man får hästen att dricka på tävling och även lite utfodringslära .
Här kommer ett axplock ur föreläsningen:
Vatten utgör den största andelen "foder i foderstaten"

Hästar som lider av vätskebrist får ett nedsatt välbefinnande, presterar sämre och kan drabbas av sjukdomar
Hur mycket hästen dricker per dag varierar t.ex. beroende på omgivningstemperatur, typ av foder, arbete, vattnets tillgänglighet och eventuell digivning
Hästar vill helst dricka ur hink
Hästar kan inte dricka för fort
Hästar får inte fång eller kolik av kallt vatten
Betfor i foderstaten gör att hästen kan magasinera vätska i grovtarmen, bra vid tävling
När vätskeförlusten beror av svettning bör man ersätta med salt löst i vatten
9g salt/ liter vatten är fysiologisk koksalt. Denna nivå får inte överskridas
Om man ger salt i foderstaten måste hästen ha fri tillgång på vatten


I övrigt hade vi trevligt, fikade,
snaskade och minglade.
Några uttalanden om VIP-dagen:
"Kanon, super"
"Jättetrevligt, mycket lärorikt"
"Till och med min sambo tyckte det var intressant!"




Lameness and Farriery course 2006, Newmarket, England

Den 15. och 16. november 06 åkte veterinär Helene Nøklestad och hovslagare Michael Steen till Newmarket, England på Lameness and Farriery course 2006. Kursen arrangerades av Lifelearn www.lifelearn.co.uk och hölls på
The British Racing School.

Kursen handlade om hovens funktion, hovsjukdomar och distala hältor, korrekt skoning båda för den friska hästen och olika sjukbeslag.
Distala hältor är hältor som sitter nedanför kotleden. Det kan vara hoven, hovleden, ligament med deras infästningar till ben, och strukturer inne i hovkapseln som strålben och strålbensbursa.
Andy Bathe och Richard Payne veterinärer från Rossdales Equine Hospital föreläste i diagnostisering och behandling av distala hältor, och Sarah Powell pratade om MRI (magnetröntgen) som diagnostisk hjälpmedel.

John Reilly, Centre for Innovative and Collaborative Engineering, hade mycket intressanta föreläsningar om sin egen forskning på hovkvalitet. Han jobbade med att hitta objektiva metoder för att mäta hovkvalitet. Målet var att sen kunna göra individuella hovprofiler för den enskilda hästen, och från detta specialtillverka beslag och fodertillskott för optimal funktion.

Simon Curtis, hovslagare Newmarket Farrier Consultancy, föreläste om hovbalans och korrigering av benställningar hos föl med hjälp av beslag och exstentioner.
Hans H Casteliijns, veterinär och hovslagare från Italien, föreläste om fång och hans mycket kreativa metoder för att hjälpa hästarna att komma tillbaka till funktion med olika fångbeslag och radikal verkning.
Vi fick också lära om hur man bäst skulle sko en arbetshäst (tung häst, draft), galopphäst och sporthäst (hopp, dressyr, fälttävlan) för optimal prestation.
Broddar, hur många, hur långa, när och varför blev också ett diskussionstema, där man fick många olika åsikter....

Vi hade också tid att ha trevligt, på kvällen 15. nov. fick vi middag och rundvandring på The Jockey Club Rooms. The Jockey Club är en gammal klubb för dom rika hästägarna och inflytelsesrika personerna i Newmarket. Man måste bli inbjuden för att bli medlem, och det är en ära att även få komma in i lokalerna. På väggarna hänger tavlor värda miljoner per styck av kända hästar med deras jockeys. Tyvärr fick vi inte fotografera.....

Lameness and Farriery course är ett sätt att öka kompetensen både hos veterinärer och hovslagare vid distala hältor och hovproblem. Det är viktigt att veterinärer och hovslagare kan samarbeta för att ställa rätt diagnos och erbjuda rätt behandling
både med beslag och medicinsk behandling.
Det är också viktigt att både veterinärer och hovslagare känner till hur man bäst möjligt verkar och skor den friska hästen för att undvika båda akuta skador och onödig överbelastning av leder och senapparat vid tävling och träning.




Den 20-21 oktober 2006 var Ursula i Newmarket, England på kurs i ämnet dålig prestation orsakat av bakbens-, rygg- och ridproblem. Kursen arrangerades av Rossdale & Partners Equine Hospital och hölls i deras lokaler i Exning. Kursen var uppdelad i både föreläsningar och praktiska övningar/ demonstrationer.

Professor Jean-Marie Denoix från Frankrike föreläste anatomi, diagnostik och behandling av sjukdomar i ileosacral och lumbosacralområdet som sitter i ryggslut och kors hos hästen.

Willem Back från veterinärhögskolan i Utrecht hade några mycket intressanta föreläsningar i ämnet gångarter och utvärdering av dessa samt vad det är som gör att vissa hästar anses ha bättre "gång" än andra. Hur påskjut och frånskjut påverkas av hältor eller andra smärttillstånd togs också upp av honom.

Chris Bartle , ridlärare och tävlingsryttare samt nuvarande tränare och lagledare för tyska fälttävlanslandslaget föreläste om ridning och ridproblem.

Dessutom var det radiologer som talade om röntgenfynd, kliniskt verksamma veterinärer från olika grenar inom ridsporten som talade om resp. grens specifika skadepanorama. Sara Powell talade om magnetröntgen som diagnostiskt hjälpmedel för ffa. låga hältproblem.

Akupunktur, fysioterapi, kiropraktik, stötvågsterapi och mesoterapi avhandlades också varvat med mera konventionella behandlingsformer som läkemedelsinjektioner, hovbeslag och "bättre ridning".

Slutsatsen av kursen är att man måste komma fram till om hästen verkligen har ett medicinskt/ortopediskt problem eller om problemen orsakas av icke uppfyllda förväntningar från ryttarens sida när det gäller hästens prestationsförmåga. Vikten av att alltid undersöka den ridmässiga aspekten såväl som den veterinärmedicinska. Kursen var bra och intressant men mycket ambitiöst upplagd och det blev stundtals lite för kort tid för frågor och diskussioner.



Kontrollera om din häst har mask innan du avmaskar. Vi har KOLLA MASKEN lådor till försäljning med oss i bilarna. Passa på och fråga vid nästa besök. Pris 280 inkl moms



Från den 17-20 juli 2006 var Ursula på röntgenkurs i England. Det var den hetaste veckan i Storbritannien sedan 1911. På onsdagen uppmättes 37 grader strax utanför London. På TV varnades alla för att anstränga sig hårt, klä sig för varmt och att inte dricka tillräckligt.
Det var då…Ursula bodde på hotell utan luftkonditionering och skulle klara av 22 timmars röntgenträning på tre dagar!

Kursen hölls på den Kungliga Veterinärhögskolan norr om London i en liten stad som heter Potters Bar. Det var 30 deltagande veterinärer, en egyptier, två spanjorer, Ursula och resten engelsmän. Schemat var upplagt så att man började med föreläsning om den aktuella delen på hästen t.ex. kotled, då gick föreläsarna igenom alla sjukdomar och röntgenfynd man kan tänkas hitta i det aktuella området samt olika projektioner och tips kring röntgenundersökningen.

Därefter följde bildläsning i små grupper på åtta stationer,( vi fick ingen information om de bilder vi skulle uttala oss om). Slutligen var det genomgång, där varje grupp fick berätta om ett set av bilder. Vilka projektioner som var tagna, hur kvalitén på bilderna var, vilka förändringar vi såg, vilken sjukdom eller skada det kunde tänkas vara och trolig sjukhistoria. Allt detta i diskussionsform med lärarnas åsikt som facit. På detta sätt tog vi oss igenom hela hästen på tre dagar. Det var en mycket givande kurs med många nya rön och infallsvinklar.